Till frukost får vi besök av Policia Nacional som vill se våra pass, kolla vilka vi är samt veta vart vi är på väg. De upplyser oss om att det bara är en rutinkontroll och ingen fara med något. Trevliga och vänliga poliser lämnar oss och kör vidare på nya uppdrag.
Vår första tanke var att nu blir vi bortkörda från en av våra favoritplatser Calahonda de Granada men turen var på vår sida denna gången. Vi kan lugnt ta fram solstolarna och njuta av ytterligare en dag i solen och lyssna på vågornas brus.
Den 28 februari är det “Día de Andalucía”. Då firas årsdagen för folkomröstningen som hölls 1980 för att styrka Andalusiens status som autonom region.
Vi har valt att fira dagen i Calahonda (Granada). Vad som händer här vet vi inte just nu eftersom vi precis avsluta frukosten. Återkommer med ny uppdatering av händelserna för den aktuella dagen.
Våra 5 händelserika dagar i Motril. Bilderna får tala!
Sierra Nevadas snöklädda berg syns från stranden i Motril
Inga långa sträckor vi kör, idag till Motril blev det dryga 5 mil.
Ett stopp på Lidl i Nerja för inköp och ett stopp i källan utanför stan för påfyllnad av vatten. Därefter till stranden Playa Granada för att lapa sol ett par dagar då vädret ser bra ut för den sysslan.
Utsikt från husbilen
Onsdagens underbara sallad till lunch! Punta del Santo på Hoyo 19 Beach Club
Nu vänder vi och lämnar så sakteliga sydkusten, inte på väg hemåt ännu! Målet för dagen blev El Morche en plats som vi bara passerat förbi tidigare. I Caleta de Vélez var det karneval med liv och rörelse.
När vi parkerat på grusplanen i El Morche blev det strandpromenaden som hägrade i solskenet. Självklart intog vi också goda tapas med tillbehör.
Kör nu åter ner mot kusten och väljer området runt Calahonda, utanför Marbella.
Här stannar vi några dagar beroende på vädret. I går (torsdag 16/2) satt vi på stranden i strålande solsken, idag ligger molnen täta och vinden kommer från Afrika och kan eventuellt bjuda på Sahara sand. Återstår att se hur rätt meteorologerna har denna gång.
Janne som älskar känslan av spänning och adrenalinkickar får nu äntligen njuta av naturupplevelserna och den storslagna utsikten från Caminito del Rey, ”Kungliga stigen”, ett självklart inslag i vardagslivet tycker Janne.
Vandringen, som tar ungefär två timmar i normal takt, kan delas upp i tre olika etapper.
Den första delen är belägen i ravinen och bjuder på många imponerade utrop och kittlade nerver. Efter det följer en mer traditionell typ av vandring som uppladdning inför den tredje delen, som också går genom ravinen.
Som grädde på moset korsas ravinen till sist via en bro med ett skrämmande metallgaller till golv. Stundtals befinner du dig 100 meter över marken.
Den välkända vandringsleden byggdes i samband med att ett vattenkraftverk uppfördes mellan år 1900 och 1905.
Leden, som var tre kilometer lång, gick genom ravinen med syftet att låta de fängelsefångar som arbetade på verket passera den vägen. När Alfonso XIII invigde vattenreservoaren Conde del Guadalhorce år 1921 fick leden namnet Caminito del Rey.
Mellan år 1999 och 2000 dog fem personer längs Caminito del Rey. Ett år senare stängde världens farligaste vandringsled ner.
Men den vackra naturen i Paraje Natural del Desfiladero var för eftertraktad för att inte få ses av fler ögon. En omfattande renovering påbörjades.
År 2015 stod Caminito del Rey redo att ta emot nya vandrare – denna gång med mycket högre säkerhet än tidigare.
Ett stopp över natten för att fylla på vatten och tömning. En bra plats för övernattning då kommun bjöd på all service även 3 elplatser allt gratis.
Denna fridfulla lilla stad med mindre än 8000 invånare, på samma avstånd mellan Costa del Sol , Granada och Sevilla , har varit ett viktigt centrum för boskapsuppfödning, läderproduktion och gruvdrift sedan romartiden.
Marknadsgatan i centrala delen
Marknad på tisdagar. Vi hann med en snabb titt men inget föll oss i smaken.
Efter en vecka med massor av trevliga upplevelser lämnar vi nu ”Pärlan”. Även den här turen blir i underbar natur och vi får uppleva vinodlingarna för det speciella vinet Manzanilla som odlas runt Sanlùcar de Barrameda. Fino (eller manzanilla om vinet är lagrat i hamnstaden Sanlúcar de Barrameda) är en sherry som skapats genom biologisk mognad. Till det färdiga, torra vinet tillsätts neutral druvsprit till cirka 15% alkohol. Vid denna nivå hålls vinet stabilt samtidigt som ett jästtäcke (flor) kan bildas.
Den lilla staden kryllar av uppklädda och festsugna människor. Från gränderna hörs musik och människors glada skratt. Härligt gatuliv!
Vi börjar lunchen med boquerones och gambas al à plancha.
Därefter blir det rejo de pulpo a la plancha con su guarnición.
Vid ett bord sidan om oss bjuder spanjorerna på gitarr och kastanjettspel och spanska visor. När solen går ner över takåsarna flyttar alla in på restaurangens bakgård, där musiken fortsätter och flamencodansen börjar.
En fin och mysig liten stad, helt i vår smak. Mysiga små barer och tilltalande gränder att strosa omkring i. De senaste två dagarna har varit blåsiga, men med solsken. Lite bilder från våra upplevelser de senaste dagarna.
Det gäller att förstå vilka rätter som serveras. Engelska är inte så vanligt att de förstår. Men man blir alltid mätt
När man hittat en plats i lä är det skönt att borra ner fötterna och blicka ut mot Atlanten och följa tidvattnets gång.
Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.
